>>
<<

05/11 2012 - Lightlabs sista (?) nyemission

Bläcket har knappt hunnit torka på protokollet från stämman den 4 oktober förrän styrelsen kallat till ny stämma att avhållas den 16 november. Lightlab's desperata behov av att ta in nytt aktieägarkapital är skälet, vad annars? Någon information om Lightlab's tekniska s.k. framsteg finns, liksom förra gången, inte på agendan. Mupparna, dvs ägarna, med Åsbrinks Goldman Sachs -slang, ska som vanligt lita blint på den kompetente ordföranden och hans styrelse och bara skicka in pengarna.

Kallelsens punkt 8 som handlar om emissionsvillkoren har, avsiktligen eller av dumhet, blivit ett mästerverk av snårighet i sin beskrivning av emissionsvillkoren. Lyckligtvis finns bland llsw's till redaktionen knutna medarbetare inte bara landets förnämsta tekniska expertis inom Lightlab's teknikområde utan även språklig expertis. Llsw har därför lyckats deschiffrera styrelsens missfoster till punkt 8 i kallelsen. Så här förhåller det sig:

Emissionsvillkor i klartext

1 befintlig aktie ger rätt till 3 nya aktier à 5 öre + 3 teckningsoptioner TO1 + 1,5 teckningsoptioner TO2. De 3 TO1 ger teckningsrätt till 3 aktier à 5 öre den 2-16 april.  De 1,5 TO2 ger teckningsrätt till 1,5 nya aktier à 10 öre den 16-30 augusti. Vid full teckning ger 1 befintlig aktie således 3 + 3 + 1,5 = 7,5 nya aktier. Annorlunda uttryckt NE 7,5:1 eller hellre 15:2 eftersom halva aktier är sällsynta.

Lightlab har idag 90.163.998 aktier vilket betyder att det efter nyemissionen och optionsinlösen rent teoretiskt skulle kunna finnas 8,5 gånger detta antal, dvs 766.4 miljoner aktier vilket förklarar varför Lightlab på extrastämman i oktober beslöt att ändra bolagsordningen så att antalet aktier skulle vara 200-800 miljoner aktier.

Efter teckningen, som Lightlab påstår vara garanterad till 100%, kommer antalet aktier att vara 360,7 miljoner. TO1 och TO2 hör framtiden till och kommer, om det går som det brukar, inte att ge många tecknade aktier om ens en enda.

Till att börja med påstår Lightlab att det finns fullständiga garantier för teckning av 3 nya aktier på 1 befintlig. Teckningsförbindelser finns för ca 31 % och garantier för 69 %. Konstigt nog finns Östersjöstiftelsen och Gålöstiftelsen representerade i båda dessa poster utan att det i klartext nämns i vilken utsträckning. En eller annan insiktsfull aktieägare kan nog tänkas bli en smula upprörd över mörkningen. Hur mycket som garanteras via Penser mörkas på samma sätt.

Vad är en rimlig börskurs?

Det kommer ut ca 270 miljoner nya Lightlab-aktier på marknaden efter emissionen och de har betalts med 5 öre. Det är mycket osannolikt att marknadskursen då blir högre.

Emissionen har förutom teckningsförbindelser även garantier för återstående 69 % men det innehåller en ej uppgiven andel från Östersjöstiftelsen. Denna andels storlek döljs bakom ett påpekande om att Östersjöstiftelsen kan bli sittande med maximalt 35 % ägande i Lightlab vilket ger en dålig bismak. Om man räknar på uppgiften 35 % finner man att Östersjöstiftelsen garanterar precis 1/3 av garantiaktierna eller 23 % av hela emissionen. Östersjöstiftelsen har därmed garanterat att ta 17,5 + 23 = 40,5 % av hela emissionen. Gålöstiftelsen följer nog med och de båda stiftelserna riskerar att tillsammans få egen majoritet. Att det är offentliga medel som P-O Edin och Henrik Bonde hanterar som vore de Monopol-pengar tycks inte bekymra de båda spelsugna herrarna. Hur stor andel Penser-kollektivet tar är okänt men diskussionerna inför nyemissionen om Penser-andelen har säkert varit stentuffa. Penser-gänget ville troligen inte teckna alls. De vill säkert bara ha tillbaka sina i de bägge föregående emissionerna förlorade pengarna.

Stora mängder av nuvarande aktieägare kommer aldrig att teckna. Klart mer än 1/3 av alla teckningsrätter i den senaste ej fulltecknade nyemissionen 2011 användes aldrig och den andelen kommer säkert att öka den här gången. Marknaden kommer då att översvämmas av stora mängder oanvända teckningsrätter.

Uniträtter

Inledningsvis nämnde vi att 1 befintlig aktie ger rätt till 3 nya aktier + 3 teckningsoptioner TO1 + 1,5 teckningsoptioner TO2.  För att om möjligt krångla till livet för aktieägarna ytterligare har Lightlab's styrelse bestämt att handeln för nyteckning skall ske i s.k. uniträtter. Vad är då en uniträtt? Jo, 2 aktier ger rätt att teckna 3 units, dvs:

-        2/3 aktie ger rätt att teckna 1 unit
-        1 unit = 2 nya aktier + 2 teckningsoptioner TO1 + 1 teckningsoption TO2 (kostar 10 öre)

eller om man så vill:

-        2 aktier ger 3 units = 6 nya aktier + 6 TO1 + 3 TO2 (kostar 30 öre)

Teckningsoptionerna, TO1 och TO2, fås på köpet vare sig man vill eller ej och blir med mycket stor sannolikhet helt värdelösa precis som vid tidigare tillfällen. Som också nämndes ovan kommer, i likhet med tidigare emissioner,  många säkert inte att vilja teckna sin andel varför uniträtterna också blir värdelösa och priset för dessa osäljbara rätter därför kommer att sättas till det teoretiska minimivärdet 1 öre. Så gick det med teckningsrätterna i 2011 års båda emissioner. I praktiken blir då värdet på varje aktie = 5 öre.

Att handla Lightlab-aktier på börsen för 10 öre innebär därmed en överkurs på 100 %. På fredagen 2/11 gick dessutom 100 aktier för 13 öre omedelbart före börsens stängning vilket dels innebar en momentan kurshöjning med 30 % och dels en överkurs på 160 %! Ingen vettig människa handlar så. Men i Lightlab går det. Det är sådant jobb man kontrakterar Penser för att sköta.

Det är rena snurren att idag betala mer än 5 öre för en Lightlab-aktie.

(LEDaren har kompletterats betr uniträtter 6/11-12)



__________________________________________


13/08 2012 - Pressrelease


Pressmeddelandet


http://www.lightlab.se/pressmeddelanden/2012/1088195/lightlab_sweden_ab_i_i_forhandling_med_kinesiska_foretag_om_ett_joint_venture.aspx


har ju sågats jämns med fotknölarna på forumen. Meddelandet innehåller en rad idel dåliga nyheter som Lightlabs propagandaavdelning försökt hjälpligt döja bakom en slarvigt hoptejpad fasad. Om möjligt så är detta pressmeddelande ett riktigt lågvattenmärke även för att komma från skojarna på Lightlab.

Läs gärna Lightlabs version, se länken ovan. Men hade inte nedanstående varit mer rättvisande?

LIGHTLAB SWEDEN SKA TA FRAM EN NY TYP AV PROTOTYP

Lightlab har trots deltagande i ett flertal mässor och trots åtskilliga resor till Kina och många formella och mindre formella möten förvånande nog inte lyckats intressera något kinesiskt företag att satsa pengar i Lightlabs teknik. 

Ett kinesiskt företag har, trots att de använt vetenskaplig expertis och fått tillgång till 500 sidor teknisk dokumentation och även fått se firmans s.k. produktionsanläggning för prototyper,   konstigt nog ändå förklarat för Lightlab att man inte är intresserad. Att Lightlab har möjlighet att hyra lokaler i Zhangjiang Industrial Park i Shanghai har märkligt nog inte heller imponerat på den tröge kinesen. Kineserna var dessutom ofina nog att påpeka att Lightlab borde ha kunnat visa upp en prototyp.

"Lightlab har därför beslutat att ta fram en ny sorts prototyp där alla lampans delar är monterade i ett stycke. De tidigare prototyperna har alltid bestått av alla delarna var för sig. Tyvärr har Lightlab konstaterat att denna nya typ av prototyp kostar mycket pengar att ta fram, mer pengar än Lightlab har råd med. Så trots beslutet att ta fram den nya typen av prototyp så kommer Lightlab inte att ta fram den nya prototypen. Styrelsens beslut ska dock ses som en mycket stor framgång för Lightlab för att inte säga årets största framgång," 

säger Erik Åsbrink, styrelseordförande i Lightlab.

__________________________________________


18/07 2012 - Lightlab's censurförsök

Som säkert fler än en noterat har någon lyckats förmå Avanza att censurera inlägg som upplevts som alltför känsliga för Lightlab.  Att denne någon är någon Lightlab och/eller Penser närstående är knappast någon särskilt vild gissning. Lightlab Special Watch, www.llsw.info, står fri från alla intressenter vilket gäller såväl Avanza som Penser och även möjliga konkurrenter till Lightlab. Till skillnad från Avanza går vi alltså inte i någon husses ledband. Och till skillnad från Avanza tillåter vi inlägg så länge dessa håller sig inom lagen. Angående de anklagelser som förekommit från Lightlab-supporters rörande förtal hänvisar vi till vår LED-are, 01/07 - 2012 Förtal och svindleri.

Sedan starten av Lightlab Special Watch har vi tagit för vana att kopiera och göra sökbar relevant information vilket också innefattar t.ex. inlägg på debattforumen. Med förhoppning om att författarna inte har något emot det tar vi oss därför friheten att här citera utvalda, såväl censurerade som ocensurerade, inlägg.

Se vidare: Censurerat

__________________________________________

01/07 2012 - Förtal och svindleri

Att Lightlab lever på en lögn är uppenbart. Den första text som möter den som tittar in på deras hemsida är följande:

"LightLab utvecklar en ny miljövänlig ljusteknologi. Tekniken innebär att ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver - en kombination som länge efterfrågats men hittills inte varit möjlig."

Att ljus har framställts i flera decennier helt utan användning av kvicksilver med hjälp av LED kan nog bara Lightlab förneka. Till en början fanns LED enbart för specialändamål, t.ex. displayer på 70-talet, trafikljus på 90-talet och i billampor för flera år sedan. Sedan några år har LED-lamporna också snabbt tagit marknadsandelar inom allmänbelysning. Detta är allmänt känt vilket innebär att även Lightlab's företrädare, vilka dessutom besitter branchkännedom, känner till detta. Citatet från Lightlab's hemsida framförs därför i medvetande om att det är grovt felaktigt. Ett påstående som framförs i medvetande om att det är felaktigt kallas för lögn.

Ett företag, d.v.s. den juridiska konstruktionen, kan knappast ljuga. Det är bara människor som kan. I fallet Lightlab är Jan-Erik Lennefalk VD och Erik Åsbrink styrelseordförande. Ingen av dessa herrar går därmed fri från lögner som framförs genom Lightlab.

Påståenden som ovan har av vissa insändare på debattforumen VCW och Avanza beskrivits som förtal. Vad säger lagen om förtal? Jo, spridning av uppgifter som kan utsätta någon för missaktning kan utgöra förtal. Detta är dock inte fallet om två kriterier uppfylls, se 5 kap. 1 § Brottsbalken:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm#K5

1. Det ska anses försvarbart att sprida uppgifterna ("förtalet")
2. Uppgifterna ("förtalet") ska vara sanna eller det ska finnas skälig grund för dem

Kriteriet (2) ovan har redogjorts för inledningsvis. Kriterie (1) då? Är det försvarbart att sprida uppgiften (som en del uppfattar som förtal) ovan? Ja, om Lightlab både åsidosätter lagen och detta är av allmänintresse så torde kriterie (1) vara uppfyllt med råge. D.v.s. förtal föreligger inte.

Lightlab lever helt och hållet på att m.h.a. nyemissioner be allmänheten och olika andra aktörer om pengar. Om detta görs genom att på ett sanningsenligt sätt beskriva förutsättningarna för Lightlab's verksamhet så finns inget att anmärka. Men, och det är detta som är kärnan, om Lightlab använder lögner som citatet från hemsidan för att få folk att satsa pengar på sin verksamhet så är detta ju att lura till sig pengarna. Men åsidosätter då Lightlab lagen med sitt agerande? Låt oss titta närmare på 9 kap. 9 § Brottsbalken:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm#K9

"Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
   Om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada, döms såsom i första stycket sägs.
   Är brott, som i denna paragraf sägs, grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1993:207)."

Det vore onekligen intressant att få de ansvariga på Lightlab prövade för svindleri. Förutom det relaterade grovt lögnaktiga påståendet på Lightlab's hemsida finns en lång rad andra vilseledande uppgifter i prospekt, ekonomiska rapporter, pressmeddelanden etc. som skulle kunna anföras i ett svindlerimål. En fällande dom skulle också öppna upp för skadeståndsanspråk för aktieägarna. Skadeståndsanspråken skulle då kunna riktas mot styrelsen med Erik Åsbrink i spetsen. Möjligen skulle styrelsen då i sin tur kunna rikta skadeståndsanspråk mot företagets VD, Jan-Erik Lennefalk.

__________________________________________

24/04 2012 - Snabb likvidering - Bäst för garanterna?

Garanter från olika håll har nu två gånger på mindre än ett år gått in i Lightlab och vid båda tillfällena snuvats på sin affär. Båda gångerna har också Penser och Pensers kunder tillhört förlorarna. Istället för att enbart kunna kassera in riskpremien har garanterna tvingats fullgöra sina skyldigheter och sitter nu på så många oönskade aktier i Lightlab att innehavet omöjligen kan säljas av utan att kursen kollapsar.

Penser har med största säkerhet övervägt vilka olika alternativ som finns för att hans kunder ska komma ur dilemmat med minsta möjliga förluster. Vilka olika alternativ kan då tänkas?

Huvudspåret - Tekniskt genombrott
Lightlab's huvudspår, nämligen att hoppas på att man till slut, efter ca 16 års letande, ska finna någon tillverkare som kan utveckla ett lyspulver som både ger tillräckligt ljusutbyte och tillräcklig livslängd för att man ska kunna ta upp kampen med dagens LED verkar nog osäkert i Pensers ögon. Att man dessutom ännu inte efter alla år kunnat få fram ett driftdon, som gör det möjligt att bygga en första prototyp, bidrar nog heller inte till att öka Pensers förtroende för Lightlab. Och även om Lightlab lyckas slå i Penser att de tekniska problemen skulle kunna lösas en vacker dag så räcker nog inte det. Penser är säkert inte dummare än att han begriper att det därifrån finns en avsevärd startsträcka innan den eventuellt kommande prototypen kan resultera i en produktionsfärdig lampa och ge en positiv kurseffekt. Penser och hans kunder har redan alltför länge fått vänta med att  få tillbaka sina inlåsta pengar.

Andraspåret - Kinesen
Lightlab's andraspår, nämligen att försöka hitta en kines som trots Lightlab's nuvarande ofullkomliga teknik och dessutom osäkra tekniska förutsättningar, skulle satsa pengar i Lightlab är säkert inte heller något som övertygar Penser. En sådan kines skulle behöva skjuta in ett stort kapital och kommer säkert  att vilja ha ett betydande majoritetsägande i Lightlab.  Även om en sådan kines skulle finnas någonstans så finns inget som talar för att denne skulle låta de nuvarande ägarna krypa ur med en vinst och lämna kinesen sittande kvar med en halvfärdig lampa. Då ska man hitta en kines som både har gott om kapital, är riskvillig och dessutom är blåögd. Att en sådan kines skulle finnas är osannolikt. Kineserna är sedan urminnes tider kända för att vara mycket goda affärsmän och att någon kines skulle gå in i en sådan affär utan att de nuvarande ägarna också visar förtroende för verksamheten genom en egen satsning verkar inte särskilt sannolikt. Och en ytterligare satsning i riskprojektet Lightlab är säkert det sista som Penser vill vara med om en gång till.

Penserspåret - Likvidering?
Men om inget av Lightlab's egna alternativ passar Penser, vad kan då återstå? Lightlab har tre tillgångar om man räknar bort den lampa som varit ofärdig sedan 1996, nämligen kassan, ett möjligt förlustavdrag och sin börsplats. Patenten har knappast något värde så länge inte Lightlab kan visa upp en fungerande prototyp. Av de tre uppräknade möjliga tillgångarna så är kassan den enda säkra. Men den eroderar fort, ca 20 MSEK är kvar i slutat av april och ca 2.5 MSEK brinner varje månad. Och avvecklingskostnaderna (göra sig av med folk är inte billigt) blir gissningsvis ca 5 MSEK. Det möjliga förlustavdraget ligger runt 100 MSEK vilket betyder ett värde av runt 26 MSEK men bara OM förlustavdraget kan utnyttjas. Antalet aktier är ca 90 miljoner och Pensers smärtgräns ligger på över 30 öre (33,9 öre var nettokostnaden vid senaste emissionen för garanterna efter garanternas garantiprovision på 1,8 MSEK). Hittar Penser en köpare som vill hosta upp 30 MSEK för Lightlab så kommer garanterna ur sin Lightlab-affär med blotta förskräckelsen. D.v.s. någon, kanske någon av garanterna, måste tro att det på sikt och med råge går att få tillbaka denna summa för börsplats och förlustavdrag.

Hittar Penser någon sådan köpare är detta säkert Penser's bästa alternativ. Men det måste gå mycket snabbt vilket rimligen innebär att den nuvarande verksamheten måste avvecklas skyndsamt för att rädda kvar så mycket som möjligt av kassan.

Risken för en nära förestående extrastämma är säkert inte försumbar.

__________________________________________

17/3 2012 - Lightlab - Den enda vägen

Lightlab's teknik är överlägsen all befintlig teknik. Åtminstone så länge man befinner sig på Lightlab's hemsida, stämmor eller läser företagets kvartalsrapporter eller dess allt tätare återkommande nyemissionsprospekt.

Så här ser det ut när man går in på Lightlab's hemsida:
"LightLab utvecklar en ny miljövänlig ljusteknologi. Tekniken innebär att ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver - en kombination som länge efterfrågats men hittills inte varit möjlig."

Visserligen har lampor som både är miljövänliga och mycket energisnåla - en kombination som länge efterfrågats - existerat i flera år nu och säljs också numera i butik men det kanske inte Lightlab känner till. Så därför ska Lightlab utveckla den teknik som krävs för den efterfrågade kombinationen av egenskaper.

På en annan av av Lightlab's websidor:
http://www.lightlab.se/sv/teknologi/jamforelser_med_befintlig_teknik.aspx
jämför Lightlab egenskaperna hos de LED-lampor som redan funnits ute på marknaden en tid nu med sin egen, tänkta lampteknik. Men som ännu inte finns. Man kommer då fram till följande glädjande slutsats:

"LightLabs teknik står sig mycket väl i denna jämförelse."

LED-tekniken är alltför dyr, säger Lighlab:
http://www.lightlab.se/sv/marknad_miljo/konkurrens_och_teknologier.aspx
"Tekniken är i dagsläget fortfarande för dyr..."

Det vet förstås Lightlab eftersom man har järnkoll på marknaden. På deras websida:
http://www.lightlab.se/sv/marknad_miljo/miljovanliga_alternativ_saknas.aspx
hittar man följande:

"För närvarande finns inga praktiska alternativ på marknaden som kan uppfylla kraven vad gäller både låg energiförbrukning och avsaknad av kvicksilver."

Att det förhåller sig så som Lightlab beskriver det känner dessvärre inte marknaden till. I marknadsrapporten, Lighting the way (McKinsey):
http://img.ledsmagazine.com/pdf/LightingtheWay.pdf

hittar man följande:

sid 19:
"Theoretically, LEDs could become much cheaper than any other traditional lighting
currently in use."

Diagrammet ger följande data:

LED manufacturing roadmap in 2011
OEM lamp price

                          OEM
Year            price forecast
               (USD per1000 lumen)
2010                      50
2012                      16
2015                      10
2020                        5

Priset för en 60W ekvivalent (ca 700 lm) hamnar då redan i år en bra bit under 100-lappen. Och livslängden är 25-50 ggr längre än för glödlampan.

På sidorna 20 - 22 finns en hel del intressanta marknadsdata. Enligt McKinsey når LED en oöverträffad marknadsandel inom några år. För den totala belysningsmarknaden anges följande siffror:

Marknadsandelar, olika belysningskategorier (%)

Belysningstyp            2010     2016     2020
Glödlampor                  12          1            0
Halogen                       10           8            3
Högtryckslampor         14           8            5
Lysrör                          19           9            5
Lysrörslampor             31         16            8
LED                             14         58          78

Marknadsvärde
(miljarder USD)           11          21         24

Källa: McKinsey Global Lighting Market Model; McKinsey Global Lighting
Professionals & Consumer Survey

En annan aktör, IMS Research, ser inte heller ut att besitta Lightlab's unika kunskaper om marknaden:
http://www.ledmarketresearch.com/press_release/Succeeding_in_the_Global_Retail_LED_Lamp_Market

"By 2013, the LED lamp market will be the largest in the lighting market with 40% of the total (approximately $11.5 Billion)."

På LED-aren -redaktionen tycker vi att styrelseordförande Åsbrink borde utnyttja sina kontakter på Goldman Sachs för att ta marknaden i örat. Marknaden borde självfallet rätta sig efter den enda vägens verklighet som den finns beskriven på Lightlab's hemsidor. Hur ska marknaden annars få trovärdighet?
__________________________________________

1/3 2012 - Stämman och rökridåer

I LED-aren den 22/2 förutsade vi den nedskrivning av aktiekapitalet som Lightlab först i ett pressmeddelande den 27/2 lät meddela sina aktieägare. Huvudsyftet med LED-aren var emellertid, som rubriken angav, att förklara den ovanliga åtgärden att kraftigt tidigarelägga stämman. Lightlab lämnade ju märkligt nog inte någon sådan förklaring i sitt pressmeddelande den 16/2 vari tidigareläggningen annonserades.

Pressmeddelandet den 27/2 innehöll kallelsen till den tidigarelagda stämman. Man kunde ju förvänta sig att denna innehöll en förklaring till den dramatiska tidigareläggningen. Men gör den inte det? Tja, letar man så kan man hitta följande citat:

"För att undvika att det inte finns fritt eget kapital som täcker förlusten föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om att minska aktiekapitalet med 16 229 519,64 SEK."

"Nedsättningen sker för förlusttäckning enligt den fastställda balansräkningen."

"Beslutet skall anmälas till Bolagsverket för registrering. Minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning behöver dock inte avvakta Bolagsverkets tillstånd."

I och för sig är ovanstående inte direkt felaktigt. Men med ovanstående "förklaringar" kunde nedskrivningen av aktiekapitalet lika gärna kunnat beslutas vid den planerade stämman i maj. Men varför brådskan då? Endast i det sista citatet antyds brådskan. Men förklaras inte.

Sanningen är dock uppenbar. Redan under sommaren har halva aktiekapitalet förbrukats. En nedskrivning med aktiekapitalet med 90 % (det som Lightlab benämner "förlusttäckning") ger bolaget en förlängd tidsfrist för kontrollbalansräkningen med bara ett par månader. Nytt kapital måste in fort. Penser och de andra garanterna har gått på en blåsning med Lightlab två gånger på kortare tid än ett år och är nog inte att tänka på en gång till. Dessutom blev ju den optionsinlösen som utföll under 2011 också ett fiasko. Var hitta nya pengar?

Rundresor på mässor kanske? Taipei och Shanghai? Mässan i Abu Dhabi som var så lyckad med många fina intresserade kontakter, gav den ingenting? Men kineserna har ju både pengar och spenderbyxorna på. Men då måste man kunna förhandla om priset. Vad kan man kränga en nyemitterad Lightlab-aktie för?

Att driva Lightlab på sparlåga ett år kostar ca 25 MSEK. Det är ungefär vad bolaget är värt idag. Priset per aktie skulle då hamna långt under nuvarande kvotvärde, 20 öre, vilket aktiebolagslagen inte tillåter. Det finns då inget att förhandla om med vare sig oljefurstar eller kineser. Men nedskrivningen av aktiekapitalet ger ett nytt kvotvärde på 2 öre. Simsalabim! Då kan man kränga Lightlab-aktier till en hugad spekulant för ända ned till 2 öre.

Alltså. För att kunna förhandla krävs ett snabbt beslut om nedskrivning av aktiekapitalet. Det är därför stämman tidigareläggs.

Men det skriver inte Lightlab.
__________________________________________

22/2 2012 - Varför tidigarelagd Lightlab-stämma ?

Den 16:e februari meddelas ägarna att årsstämman för 2011 tidigarelagts till den 29 mars. I sann Lightlab-anda lämnas ingen som helst förklaring. Ägarna lämnas i sticket utan information om varför företaget vidtar en så ovanlig och uppseendeväckande åtgärd. Genom att inte informera om bakgrunden bidrar styrelsen till att göra värderingen av bolaget ännu osäkrare än den redan är. Ägarna får ju som bekant ingen information om hur teknikutvecklingen går och inte heller om hur de olika samarbetsprojekten utvecklar sig. Inte ens inför den senaste nyemissionen fick ägarna veta något om detta.

Så vad kan tänkas ligga bakom den tidigarelagda årsstämman?

Vad vi vet, och vilket inte Lightlab's styrelse kan dölja, är att aktiebolagslagen tvingar styrelsen att, för att undgå personligt ansvar, upprätta en kontrollbalansräkning samt en plan för att åter stabilisera företaget när halva aktiekapitalet förbrukats. Med nuvarande aktiekapital, 18 MSEK, inträffar tidpunkten för kontrollbalansräkningen när 9 MSEK återstår. Med en kassa idag på ca 26 MSEK och en förbränningstakt ca 2,5 MSEK så rinner tiden för Lightlab ut någon gång under sommaren.

Men så vad då? Är det inte bara att ta fram ett nytt emissionsprospekt och med hjälp av goda villkor för garanter eller en ny storinvesterare fixa ännu en nyemission?

Nja. Inte den här gången. Kursen ligger just nu på strax över 30 öre och faller i jämn takt sedan länge. Så vitt inget verkligt tekniskt genombrott kan påvisas så torde kursen fortsätta sin utförslöpa till i sommar och ligga åtminstone en bit under 30 öre, kanske ca 20 öre. Och något tekniskt genombrott kan inte förväntas förrän tidigast när en utvärdering av KTH's kvantpricksprojekt kunnat göras. Med en kurs på ca 20 öre kan emissionskursen kanske hamna på ca 5-7 öre. Om ens det med tanke på de två senaste emissionerna vilka får betecknas som rena fiaskon eftersom garanterna tvingades träda in med mycket betydande andelar.

Men nu sätter aktiebolagslagen stopp! Teckningskursen får nämligen inte understiga aktiens kvotvärde vilket i Lightlab's fall är 20 öre. Vad göra? Tja, Lightlab måste nog lösa detta genom en nedskrivning av aktiekapitalet. En mycket kraftig nedskrivning, 80-90 % närmare bestämt. Kvotvärdet blir då 2-4 öre och kommer troligen under den nödvändiga emissionskursen. Lightlab's redan väl luttrade ägare har att se fram emot ännu en besvikelse. Och styrelsen har valt att fega ur och inte vilja informera om detta.

Som det nu är kan man lätt se att Lightlabs börskurs sedan länge i medeltal faller linjärt med ca 0,25 öre/börsdag. Om det fortsätter i samma takt har kursen fallit till 20 öre - samma som kvotvärdet - i slutet av april. Inte undra på att det är panikartat bråttom för styrelsen med att tidigarelägga bolagsstämman. Gör dom inget har styrelsen inte heller något handlingsutrymme.

Men en aktiekurs på 5 eller i bästa fall 10 öre är opraktisk av lätt insedda skäl. Faller kursen med ett öre betyder det ju -20 % alternativt -10 % på börskursen. Vi lär därför förutom nedskrivningen av aktiekapitalet få se en omvänd split på kanske 20:1 eller mer. Med en sådan split kan aktien åter bli värd lika mycket som ett frimärke. Men hjälper det Lightlab? Nej, det är bara tekniken som kan hjälpa Lightlab!

Sen kan man ju undra om det finns andra skäl till brådskan med tidigareläggandet av stämman. Som t ex att styrelsen får ut styrelsearvodena drygt en månad tidigare än planerat. Det kan väl vara roligt för Åsbrink & Co.

Hur länge ska Lightlab's ägare få vänta på ovanstående information från företagets styrelse?
__________________________________________

5/2-2012 - För aktieägarnas bästa ?

Inte sedan 2009 har Lightlab presenterat uppmätta lampdata från oberoende part. Tråkigt nog för Lightlab avslöjades det att de publicerade lampdata, 85 lm/W, som Lightlab gjorde ett stort propagandanummer av, hade mätts upp på lampor med en färgtemperatur på över 8000K. Blåkallt och totalt oanvändbart ljus alltså. LED-tillverkarna har under tiden presenterat banbrytande framsteg och när Osram eller Philips uppger lampdata gör man det normalt för lampor med varmt eller varmvitt sken, dvs 2700K - 3000K. Mer om detta finns här.

Lightlab gör vad man kan för att försöka hålla intresset från marknaden uppe, isynnerhet inför förestående nyemissioner. Men i vems intresse ligger det att få förskönande eller till och med vilseledande beskrivningar av var Lightlabs forskning står? Aktieägarnas? Eller VDs och styrelsens? Vilken etik har en företagsledning som på falska premisser ber aktieägarna om mer pengar? När det gäller Lightlab har denna moraliska dekadans varit regel sedan över ett decennium.

På Lightlab's hemsida under rubriken "Utvecklingsstrategi"
http://www.lightlab.se/sv/om_lightlab/strategi.aspx
så har ju Lightlab beskrivit sina goda avsikter med att ge marknaden en objektiv information:

"Belysningsteknologin skall presenteras genom tredjepartsgranskade uppmätningar av egenskaper hos prototyper."

Det var ju visserligen ett tag sedan man gjorde ett sådant försök nu, drygt 27 månader sedan, och informationen var som sagt allt annat än objektiv men är det inte ambitionen som räknas ändå? Av en slump råkade vi häromdagen gå in på denna Lightlabska sida och upptäckte att just den citerade meningen i utvecklingsstrategin har strukits! Vad nu? Börjar man skämmas för att det var snart två och ett halvt år sedan mätdata från en oberoende part presenterades? Eller har Lightlab insett att man aldrig kommer att kunna presentera sådana lampdata som kan konkurrera med t.ex. LED-teknologin? Eller tycker man det är bättre för aktieägarna att de INTE får objektiva data?

Men sedan det skandalösa försöket att dupera marknaden med de oanvändbara 85 lm/W, så har Lightlab gått över från kolnanokatoden till en zinkoxidkatod. På denna lampa finns inte en enda siffra på prestanda. Ändå påstår Lightlab's företrädare att man "bevisat" sina framgångar! Det är just snygga bevis!

Lightlab's moral kan man alltid lita på.
__________________________________________

30/1 2012 - Belysningsindustrins enorma satsning på LED

Den globala belysningsindustrin har sedan länge målmedvetet satsat på att utveckla LED till att bli den energieffektiva och kvalitativa ljuskälla som i ett första steg kan ersätta glödlampor och lysrörslampor. På sikt kan man också förvänta sig LED i kvalitativa lysrörsersättningar. Många andra användningsområden finns därutöver. Enormt stora mängder kapital har därför satsats på LED som idag ses som den enda problemlösaren.

Glödlampor är föga energieffektiva men kvicksilverfria medan ersättande lysrörslampor är energieffektiva och innehåller kvicksilver. Båda ljuskällorna genererar dock kvicksilveremissioner vid fossilbaserad energiproduktion. Idag är de vanligaste glödlampeffekterna förbjudna inom t ex EU för att därmed påskynda energieffektiviseringen inom belysningsområdet och samtidigt minska kvicksilverproblemet.

Att det hela börjar med ersättning av glödlampor och lysrörslampor är naturligt eftersom de kan anslutas direkt till nätspänning och att befintliga ljusarmaturer kan användas direkt vilket inte kan ske med t ex LED-lysrör.

Det sägs gärna från Lightlab-håll att LED ligger i sin linda och att marknadspenetrationen är liten. Vad sägs då om LED-satsningen på världens största belysningsföretag Philips?

Total försäljning, Philips Lighting Q4 2011 : MEUR 2.072 = MSEK 18.337 (kurs 8,85)
Därav utgör LED-baserad försäljning 18 % : MEUR 373 = MSEK 3.300 MSEK.
LED försäljningen ökade md 37 % från Q4 2010.

LED-marknaden växer så det knakar medan Lightlab efter snart 16 år inte ens kan visa upp en enda lampprototyp.

18 % och 3.300 MSEK är ganska mycket eller hur? Och tillväxten är snabb - plus 37 % på bara ett år.

Källa (se sidan 12 i):
http://www.newscenter.philips.com/main/corpcomms/resources/corporate/Q4_2011/R_4Q11.pdf


05/11 2012 - Lightlabs sista (?) nyemission
13/08 2012 - Pressrelease
18/07 2012 - Lightlab's censurförsök
01/07 2012 - Förtal och svindleri
24/04 2012 - Snabb likvidering - Bäst för garanterna ?
17/03 2012 - Lightlab - Den enda vägen
01/03 2012 - Stämman och rökridåer
22/02 2012 - Varför tidigarelagd Lightlab-stämma ?
05/02 2012 - För aktieägarnas bästa ?
30/01 2012 - Belysningsindustrins enorma satsning på LED

___________________
Hem
Mål
Historik
Tekniken
Löften
Samarbeten
Lampor